Nollade hopplopp, men gungstrul med Garbo

Att Garbo och jag kunde tävla på just Husdjursmässan i år känns så underbart. Det var nämligen samtidigt som denna tävling förra året som Taxfröken hade ont i ryggen. Närmare bestämt den 4 januari.

Då trodde varken jag eller veterinären att Garbo någonsin skulle kunna köra agility igen. Och nu har hon inte bara klarat sig från att ha ont i ryggen under ett helt år, utan är dessutom i en härlig form. Så fatta vad jag njöt när vi för några timmar sen körde loppet på filmen ovan.

Garbo inledde gårdagen med ett annat bra och nollat hopplopp. Även i den klassen klarade vi referenstiden. Det känns som att det var ett bra tag sen sist. I hoppklass, alltså. Men det funkar faktiskt urbra för båda flickorna att springa på den där mattan som är så hal för många explosiva och långbenta hundar.

Våra agilitylopp har dock gått åt helvete. I morse för att Garbo tjuvstartade. Då blev hon lite svårstyrd och råkade ta ett hinder för mycket.

I gårdagens agilityklass blev jag helt förskräckt. Garbo sprang nämligen förbi gungan, trots att det bara var den som hon hade framför sig. Kanske att jag visade lite nonchalant, men det brukar inte spela nån roll i såna situationer. När vi gjorde ett nytt försök och jag var tydligare tog hon den dock.

Det jag alldeles hade glömt bort var att när Malin och jag tränade i ridhuset en kväll veckan före jul så ville Garbo inte ta gungan. Redan från början, alltså. Istället sprang hon bredvid den. Jag fick henne dock att ta den några gånger, vilket jag så klart belönade. Och hon verkade inte tycka att det var nåt speciellt när hon väl tog den.

Självklart blev jag jättebekymrad och kunde inte fatta vad det hela berodde på. För i övrigt är Garbo på ett strålande humör nuförtiden. Hon är lekfull, pigg och glad och känns inte alls lika gammal som för ett halvår sen. Så jag har mycket svårt att tro att hon skulle ha ont nånstans.

Flickorna och jag deltog även detta jullov i Ulricehamn BK:s inofficiella tävling i ridhuset i Blidsberg. Gungan var med två gånger i agilityklassen. Första gången tog Garbo den inte. Även då hade jag glömt bort strulet under Malins och mitt träningspass och trodde att det var för att det blev fel före gungan och för att jag avståndshandlade rejält. För när jag gick lite närmare och skickade upp henne igen så tog hon den. Likaså när den skulle tas andra gången.

Jag diskuterade det hela med Gunilla i telefon efter tävlingen igår. Och eventuellt fick jag en förklaring. Hon hade nämligen, till skillnad från mig, sett att det var rekyl på gungan för vissa hundar under Vintercupen. Den tävlingen var bara två dar innan Malin och jag tränade den där kvällen i ridhuset…

Så jäkla trist. Garbo har alltid gillat gungan och kunnat ta den helt självständigt med mig på långt avstånd. Men hon är en känslig själ.

Detta inlägg publicerades i Agility, Filmer, Garbo, Tävlingar. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Nollade hopplopp, men gungstrul med Garbo

  1. Åsa Nilsonne skriver:

    Livet med känsliga små själar är verkligen på gott och ont … hur tänker du gå vidare med detta?

    • Mari skriver:

      Jag ska testa hur hon reagerar under ytterligare nåt träningspass och se om tvekan släpper. Fortsätter den måste jag kolla upp henne. För även om det känns osannolikt, med tanke på att hon verkar må utmärkt i övrigt, så kan det ju vara så att hon har ont nånstans.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s