Till slut har Chaplin fått en diagnos

DSC_9793Efter att Chaplin tjoade till i måndags när vi kampade lite (jo, jag vet, det var idiotisk) var jag helt knäckt.

Så jag ringde och bokade en tid hos Kjerstin på Ultuna. Jag ville liksom få Chaplin ordentligt genomgången av en kompetent människa och visste att om nån skulle hitta var det smärtar så var det Kjerstin.

Och visst lyckades hon. Både med att få Chaplin att visa var det gör ont och att komma på varför.

Precis som hos Karin och ortopeden på Strömsholm så drog jag hela historien. Från den 14 februari, då unge Iso dängde till Chaplin över ryggen när han hälsade, och fram till och med denna vecka. Jag har ingen aning om ifall den olyckliga hälsningen har med det hela att göra, men det är iallafall nåt som har hänt hyfsat nyligen.

Kjerstin lyssnade, intresserad av allt. Inte minst tog hon fasta på att jag berättade att Chaplin har gått väldigt mycket i kort galopp istället för att trava under de senaste månaderna, vilket jag upplevde att ortopeden var ointresserad av. Mig har det däremot bekymrat mycket.

Efter att också ha studerat hur Chaplin rör sig och noggrant känt igenom hela henne kunde Kjerstin konstatera att Karin hade rätt. Det är ingen muskelskada, utan det onda sitter i höger bogled. Med största sannolikhet är åtminstone ett ligament skadat. Det är iallafall vad allt tyder på. Och den korta galoppen (alltid vänstergalopp) är Chaplins sätt att slippa sträcka ut höger framben.

Ortopeden på Strömsholm tyckte att Chaplin är bra musklad och det höll Kjerstin med om. Däremot ansåg den sistnämnda att hon inte kändes helt jämnt musklad och tog fram måttbandet. Det visade sig att omfånget runt armbågen var fyra millimeter kortare på höger sida.

Självklart är jag jätteglad över att äntligen ha fått en diagnos. Just den här är dock inte särskilt munter. Den 21 augusti ska Chaplin titthålsopereras av Lennart Sjöström på Strömsholm och sen får Kjerstin hjälpa oss med rehaben. Jag misstänker att den kommer att pågå i många jobbiga månader.

Hur och när mitt hjärta har skadat sig är omöjligt att säga. Första gången som hon tjoade till var när hon rejsade lös i skogen. Och det kan faktiskt vara nåt så enkelt som att hon har trampat snett, enligt Kjerstin.

Förhoppningsvis kommer Chaplin att bli helt återställd. Men om vi kan köra agility igen har jag ingen aning om. Och det gör mig helt bedrövad, även om det viktigaste så klart är att hon blir smärtfri och börjar röra sig normalt igen.

Fram till operationen är det koppelpromenader och lite lätt rallyträning som gäller. För det är viktigt att Chaplin inte musklar ur. Musklerna hjälper henne att kompensera för skadan. Däremot får hon så klart inte hoppa ner från möbler eller gå nerför trappor. I såna situationer bär jag henne.

Detta inlägg publicerades i Chaplin. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Till slut har Chaplin fått en diagnos

  1. kerstin skriver:

    Skönt att höra att Chaplin fått proffs hjälp. Vara med hund är en blandning av glädje och sorg och oro. Fast mest glädje! Eller hur?
    Vi håller alla fyra tassarna och tummarna två för att det ordnar sig.
    Taxar skall väl helst aldrig gå i trappor , helst. Själv har man burit i 40 år!
    Det ordnar sig Chaplin! Sen är du i farten igen!

  2. Ninni skriver:

    Usch så tråkigt, men så bra att ni ändå har koll nu på vad det är och hur ni kan göra för att få det bättre. Jag håller tummarna för att det ska bli bra så snabbt och lätt som möjligt!

  3. Pingback: Oproffsigt och oetiskt, Strömsholm | Allroundtax blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s