Två noseworkkurser samma helg

Redan när jag i våras intervjuade Svenska noseworkklubbens förra ordförande, Marie Fogelquist, tänkte jag att nosework måste vara en perfekt sport för mina flickor. Men först i helgen kom vi äntligen iväg på kurs. Två stycken till och med.

Kursen i lördags var inte planerad. Men i fredags fick jag ett mejl från Linda. Hennes kompis Maria går en utbildning för att bli diplomerad noseworksinstruktör just nu och behövde elever att träna på. Ville och kunde jag ställa upp? Det var klart att jag ville, så jag tog mig tid.

Vi – alltså Maria och eleverna Linda, Ina och jag med hundar – träffades i lördags eftermiddag vid Stora skuggan och gjorde några introduktionsövningar som Maria precis har lärt sig att lära ut enligt en viss metod.

Enligt den ska man använda godis som belöning. Till att börja med lägger man en godisbit på en upp och nervänd skål med några små hål i. Hunden får gå fram och ta godiset några gånger. Sen fäster man en möbeltass med en droppe eukalyptushydrolat på, vänder skålen upp och ner och lägger en godisbit ovanpå, som hunden får ta. Efter det ställer man ut fler skålar utan möbeltassar och doft. Hunden ska då leta reda på rätt skål med godis på och doft i. Och när hunden hittar den ska den också få belöning av föraren vid sitt fynd.

Vi testade också samma övning med andra behållare, det vill säga kartonger, körsbärstomatlådor och liknande. Det gick rätt bra för alla. Men det känns svårt att veta vad hunden lär sig – att söka efter godis eller eukalyptusdoft.

För att renodla eukalyptusdoften och lära hunden att inte använda nåt targetbeteende (dutta med nosen eller krafsa med tassen) använde vi också en så kallad smeller. I det här fallet en tesil i vilken det låg en bomullspinne med doft på. Så fort vi såg att hunden markerade doften med nosen skulle vi belöna.

På noseworkkursMaria, Linda och OssieTörstiga Garbo och Chaplin

I går var vi på en annan kurs vars instruktör, Blomman, är noseworkdomare och använder sig av en ganska annorlunda inlärningsmetod. Hon har i flera år arbetat med minhundar och har med andra ord stor erfarenhet av att utbilda hundar i specialsök. Därför är det inte särskilt förvånande att det hon lär ut känns betydligt grundligare och dessutom tryggare att börja inlärningen med.

Så jag kommer nog att satsa på att belöna med lek istället för godis. Och att låta flickorna leta upp en kong, istället för hydrolatdoft, till att börja med, för att lära dem rätt sök- och markeringsbeteende innan jag blandar in hydrolat i vår träning.

Jag valde att gå  kursen för Blomman med Chaplin, eftersom risken för att det ska uppstå problem i träningen är större med henne än med Garbo. Och då är det bra om instruktören kan hjälpa mig med tips på hur jag ska göra. Men Chaplin skötte sig mycket bra och ville gärna leka med kongen både med och utan snöre.

Nosework känns precis så kul som jag trodde att det skulle vara. Men man kan nog lätt göra hundarna förvirrade och osäkra ifall man inte hanterar hydrolatdofterna på rätt sätt. Och det känns lite läskigt. Jag vill ju liksom att det ska bli rätt från början.

Träning på urvalsbanaSökhörnaChaplin och jag på kurs för Blomman. Foto: Meta Lönnberg

Detta inlägg publicerades i Kurser, Nosework. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s