Mått av vikt

Åh, vad jag önskar att jag hade haft anledning att mäta om taxflickorna inför de kommande tävlingsdagarna på Kistamässan. Men eftersom det inte blev fem agilitystorlekar så är det bara ett fåtal largehundar som får glädjen att byta storlek och tävla på lägre hinder från och med i år.

Hundens mankhöjd och benlängd kan man ju inte göra så mycket åt. De måtten blir liksom vad de blir. Däremot går det att påverka midjans omfång och vikten.

Kolla på Garbo ovan. Så limplik har hon aldrig varit tidigare. Och jag ska göra allt som jag kan för att hon aldrig ska bli det igen.

Chaplin hade varit skendräktig i knappt fyra månader, under vilka vi stapplade fram på promenaderna. Garbo gick upp ett halvt kilo på kuppen, utan att jag märkte att det var så mycket, och vägde alltså hemska 7,6 kilo när bilden togs den 4 juli 2011.

Sen dess har tempot ökat på promenaderna och jag har hållit igen lite på hennes mat. Efter Chaplins kastrering har jag även varit noga med att inte ge henne för mycket att äta.

Förra veckan hos mamma var det dags att väga dem igen (jag gör det alltid på hennes hushållsvåg). Chaplin hade minskat ett par hekton och väger nu 4,45 kilo. Som mest har hon faktiskt vägt 4,9 kilo. Och Garbo hade gått ner hela nio hekto och väger nu 6,725 kilo. Så lite har hon aldrig vägt i vuxen ålder.

Jag är jättenöjd. Båda flickorna är otroligt pigga, slanka och fina. Och det tror jag att de mår bra av. Men det är synd att det är så otroligt mycket lättare att kontrollera deras vikt än min egen.

Detta inlägg publicerades i Agility, Chaplin, Garbo, Hundägarfunderingar. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s